SEK

SEK är valutakoden för svenska kronan, den officiella valutan i Sverige. Som svensk är det viktigt att ha en förståelse för den svenska valutan och hur den fungerar; men det är lika viktigt för nyinflyttade i landet att förstå sig på SEK eftersom den handlas med dagligen.

Kronan delas upp i 100 öre, men sedan 2010 finns ören inte längre som fysisk valuta. Nu börjar myntvalören på 1, och fortsätter upp med 2, 5 och 10 kronor. Sedan kommer sedelvalörerna 20, 50, 100, 200, 500 och till sist 1 000 kronor. Förkortningen för kronor är kr.

Den svenska kronans historia

I Sverige har vi använt SEK som nationell valuta sedan 1873. Tidigare användes de så kallade riksdaler som nationell valuta i landet. Namnet riksdaler härstammade från det tyska ordet “thaler”, som också användes i många andra europeiska länder som Österrike, Ungern, Danmark och Norge utöver Tyskland.

Som de flesta andra europeiska länder använde sig Sverige av så kallade silvermynt från medeltiden. 1625 införde Sverige dock kopparvaluta och övergick så småningom till detta som standard. Priset på kopparn var dock inte lika bra som man trodde, och därför introducerades sedlar för första gången 1661. Detta på order av Johan Palmstruch, Sveriges första bankdirektör. Johan grundade nämligen världens äldsta centralbank, Riksbanken, som förr hette Stockholms Banco. Detta blev Sveriges första försök till sedelutgivning, men det misslyckades och övergavs snart därefter.

Trots misslyckandet av sedlar i landet, blev sedlar snart en norm igen. 1776 återgick Sverige dessutom till ett silverstandardvalutasystem. 1873 gick Sverige med i “Skandinaviska valutaunionen” och ersatte deras dåvarande valuta med krona. Unionen varade fram till första världskriget, och efter kriget bröts unionerna. Då återgick länderna till sitt eget valutasystem, varav Sverige valde att behålla kronan som sin valuta.

Trots Sveriges inträdande i den Europeiska unionen 1995 har Sverige valt att avstå från att ersätta kronan med den gemensamma valutan euro. Den 14 september 2003 hölls en svensk folkomröstning om euron, där 56% av väljarna var emot antagandet av valutan, av ett totalt valdeltagande på 82,6%.

Några av Sveriges stora partier fortsätter dock att tro att euro skulle kunna vara fördelaktigt för landet. Men de har alla även lovat att följa resultatet av folkomröstningen, och ingen har riktigt visat något intresse för att ta upp frågan igen.

Även om Sverige behållit den svenska kronan har utseendet på sedlar och mynt förändrats väldigt mycket. Idag är gamla sedlar och mynt ogiltiga som betalningsmedel. Dessa går sålunda inte att betalas med, och man kan heller inte lösa in dem på sin bank. Riksbanken har dock möjlighet för att lösa in dem, men då måste man betala 200 SEK.

Så ser mynten och sedlarna ut idag

I Sverige finns det fyra olika mynt som går att betala med. Dessa är som följer:

1 kr (Åtsida: Carl XVI Gustaf. Frånsida: lilla riksvapnet och texten Sverige 1 krona)
2 kr (Åtsida: Carl XVI Gustaf. Frånsida: Lilla riksvapnet och texten Sverige 2 kronor)
5 kr (Åtsida: Carl XVI Gustafs monogram. Frånsida: Lilla riksvapnet och texten Sverige 5 kronor)
10 kr (Åtsida: Carl XVI Gustaf. Frånsida: lilla riksvapnet utan sköld inflätat med siffran 10)

Gällande de svenska sedlarna finns det sex olika. Dessa ser ut som följer:

20 kr (Violett färg. Framsida: Astrid Lindgren. Baksida: Landskap i Småland och landskapsblomman Linnea.)
50 kr (Gul/orange färg. Framsida: Evert Taube. Baksida: Hällristningar i Bohuslän och landskapsblomman kaprifol.)
100 kr (Blå färg. Framsida: Greta Garbo. Baksida: Stockholms slott, Stadshuset och Västerbron samt landskapsblommorna kungsängslilja och vit näckros.)
200 kr (Grön färg. Framsida: Ingmar Bergman. Baksida: Raukar i Gotland och landskapsblomman murgröna.)
500 kr (Röd färg. Framsida: Birgit Nilsson. Baksida: Öresundsbron och Skånes landskapsblomma prästkrage.)
1000 kr (Gråbrun färg. Framsida: Dag Hammarskjöld. Baksida: Fjäll i Lappland och dess landskapsblomma fjällsippa.)

Svenska kronans växlingskurs

Den svenska kronans växelkurs mot andra valutor har historiskt sett varit beroende av Sveriges dåvarande penningpolitik. Sedan bank-, finans-, och fastighetskrisen i Sverige 1990-1994 har en flytande växelkursregim upprätthållits. Detta innebär att valutan inte är bunden till någon annan valuta men istället kan fluktuera fritt. Värdet på den svenska kronan beror istället på efterfrågan och utbud.

Den svenska kronan var som svagast i förhållande till euron den 6 mars 2009 då en euro köptes för 11,6465 SEK. Det starkaste kronan har varit i förhållande till euron var den 13 augusti 2012, då en euro köptes för 8,2065 SEK.

Under mars 2020 försvagades kronan rätt mycket gentemot euron, men under andra halvåret stärktes värdet rätt snabbt igen. Under 2021 har växelkursen utvecklats rätt stabilt. Det är omöjligt att säga hur framtiden för den svenska kronan kommer att se ut. Riksbanken menar att de försvagningar av den svenska kronan som skett beror på förändringar i förväntningar på penningpolitiken, samt en oro och volatilitet på finansiella marknader. Kronan kan också försvagas om marknadsaktörer hellre väljer tillgångar i större och mer likvida valutor än den svenska kronan.

Mynt- och sedelstatistik i Sverige

I takt med att vi blir allt fler invånare ökar även mängden pengar. Det är Riksbanken som ser till att det alltid finns så mycket centralbankspengar som efterfrågas, och det finns inget mål för hur mycket pengar det ska finnas i vårt samhälle. Sverige har dock ett inflationsmål på 2 procent för att värdet på den svenska kronan ska förbli stabilt. För att uppnå detta mål höjer eller sänker Riksbanken styrräntan (reporäntan). Genom att höja eller sänka denna ränta påverkar de efterfrågan på pengar i ekonomin.

Det är den Statistiska Centralbyrån (SCB) som på uppdrag av Riksbanken beräknar mängden mynt- och sedlar i samhället. Hur man mäter mängden pengar beror på vad som räknas in i definitionen av pengar, och därför använder sig SCB av följande mått:

  • Sedlar och mynt hos svensk allmänhet (tidigare kallad M0).
  • M1: Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, plus avistainlåning (det vill säga pengar som finns på exempelvis lönekonton och sparkonton) i svenska monetära finansinstitut, MFI, (bland annat banker, bostadsinstitut och finansbolag) och Riksgäldskontoret.
  • M2: M1 plus inlåning med vissa villkor i svenska monetära finansinstitut och Riksgäldskontoret, från svensk allmänhet.
  • M3: Motsvarar M2 plus repor (exklusive centrala motparter), andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska monetära finansinstitut och som innehas av svensk allmänhet.

(Hämtad från: riksbank.se/sv/betalningar–kontanter/vad-ar-pengar/hur-mycket-pengar-finns-det-i-samhallet/)

Idag genomförs inte mer än var tionde betalning med kontanter. Samtidigt använder nästan 80% av Sveriges befolkning Swish, över 80% använder BankID och drygt 90% använder internetbank. Det visar tydligt att kontanter blir ett allt mer sällsynt fenomen i vårt avlånga land.

E-kronan

I takt med att världen, och inte minst Sverige, blir allt mer digitaliserad ser vi även nya projekt från regeringens direktiv, som e-kronan. E-kronan, som namnet antyder, är en föreslagen elektronisk valuta som ska ges ut direkt av Riksbanken. E-kronan skiljer sig från elektroniska överföringar, eftersom dessa inte har någon nominell kreditrisk då det står för en fordran på centralbanken, som inte kan gå i konkurs. E-kronan ska inte misstas med kryptovalutor då den inte är decentraliserad, men den ska skrivas på blockkedjan precis som kryptovalutorna.

Anledningen till att e-kronan förväntas införas är helt enkelt att användningen av kontanter i Sverige försvinner mer och mer. Allt eftersom fler och fler företag upptäcker att kontanter inte behövs, kommer fler företag våga vägra använda sig av dem. Dessutom har de allra flesta svenskar Swish idag, så behovet för kontanter är inte lika stort.

Det har ännu inte fattats något beslut gällande när e-kronor kommer att börja användas. Riksbanken behöver först utreda ett antal tekniska, juridiska och praktiska frågor. Men den minskande användningen av kontanter i landet gör definitivt att Riksbanken arbetar hårt för att komma igång med att erbjuda e-kronor. Men så länge det finns en efterfrågan på sedlar och mynt så kommer Riksbanken att fortsätta ge ut det. Det är deras lagstadgade skyldighet och därför kommer e-kronan inte ersätta traditionella pengar, men snarare användas som ett komplement till dem.

Blir framtidens samhälle kontantlöst?

Trots att Riksbanken gått ut med att e-kronor aldrig kommer bli en ersättning för fysiska pengar men snarare ett komplement, tyder mycket på att Sverige och andra länder är på väg mot att helt överge kontanter. Många menar att ett kontantlöst samhälle kan sänka kostnader för handlare och förbättra säkerheten. Men givetvis också försvåra för kriminella att utföra brott.

Forskare från KTH och Copenhagen Business School har beräknat att det efter den 24 mars 2023 inte längre kommer att vara lönsamt att ta emot kontanter. Samma forskare har även beräknat att över hälften av alla svenska handlare inte längre tar emot kontanter 2025. Detta baserat på fakta och statistik som leder dem i denna riktning, som att det 2016 endast var 1% av det totala värdet av alla betalningar i Sverige som utgjordes av kontanter.

Ett kontantlöst samhälle kan absolut inträffa, men då måste den svenska staten och Riksbanken först övertyga det motstånd som finns. Många hävdar att vissa grupper inte har samma förutsättningar som krävs för att hantera ett kontantlöst samhälle. Dessutom menar många att en helt digital ekonomi kan vara mer sårbar – om elektricitet och internetuppkoppling slås ut måste vi ha kontanter för att klara oss.